En man med en hobby

I förra veckan var jag och min sambo på presentjakt eftersom vår dotter fyllde år i söndags, vi hamnade i stadens bästa leksaksaffär (leksaks lagret) där inne var det rena nostalgitrippen alla leksaker från ens barndom fanns där. Vi strossade omkring där inne i ca en timme sen var det dags att betala, då hände det, där stod dom, dom små blåa figurerna. Jag pratar naturligtviss om Smurfarna jag blev alldeles varm inombords och blev på nytt 6 år gammal. Jag bestämde mig ganska omgående för att köpa en smurf till min dotter, hon blev för övrigt överlycklig åt den blåa lilla figuren.

I helgen har jag gått in i dotterns rum och sneglat på smurfen och varje gång har jag känt mig glad i själen, så igår tog jag beslutet att återuppta samlandet av smurfar.
Jag ägnade gårdagen till att googla ordet smurf vilket gav några riktiga fullträffar, så nu vet jag exakt var jag kan beställa de lite ovanliga modellerna.
Jag ringde min mor och far för att se om det möjligtviss fanns några kvar från min barndom men icke, jag hade förstört eller gett bort allihop.
Så jag får helt enkelt börja från scratch, så sitter ni och trycker på några gamla smurfar kan ni ju höra av er.
Något jag även insåg igår när jag satt och surfade efter de små blå är att jag numera inte bara är en man, jag är en man med en hobby.
Det känns som sagt super och jag ser fram emot när jag är typ 58 år gammal och jag stolt sträcker över min smurfsamling till mina barnbarn.