Någon sorts muffin-psykos

Har bestämt mig för att ta tag i hela den här träning/motions biten, ska verkligen ge det en ärlig chans ja jag ska fan inte ge upp den här gången. Ska vara stark ska stå emot chips/godis frestelserna, ska gnagga på morot ist för på en kebabrulle


Men min sambo gör det svårt för mig, inte medvetet utan hon har drabbats av någon sorts muffin-psykos. Minst en gång i veckan står det en plåt utsökta muffins i köket, det luktar och smakar illgött och jag bestämmer mig för att ta EN.... Men varje gång jag går förbi frysen så är det som om de ropar på mig, och allt som oftast så faller jag för frestelsen.

Hmmm... vad göra?