Jag älskar chips i alla dess former och smaker, jag slukar en påse på nolltid. Men kolla in det här monstret, 0,5 kg chips. Sitter nu här och bara stirrar på påsen känner mig nervös och lite osäker på något sätt, kan det vara så att jag mött min överman?
Jag vet inte alls hur det här kommer sluta, men en sak är iaf säker, jag är inte den som ger sig i första taget. (iaf inte när det gäller chibbe)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar