För en dryg timme sedan var jag och köpte pizza till mig och familjen. När jag skulle pröjsa sa pizzabagaren att det kostade 150 kr så jag gav honom en hundralapp och 3 st Selmor, jag gav honom alltså 160 kr.
Sen började det roliga, för det blev tydligt att han inte riktigt behärskade konsten att räkna.
Han började fippla i kassalådan och fick fram en femtiolapp, han tittade skamset på mig och sträckte fram pengen. Jag ville ju inte genera honom utan skakade bara lite lätt på huvudet, han fattade poängen och la tillbaka femtiolappen. Han började åter att fippla med pengarna och fick fram en tjuga, sen var det samma visa. Jag skakade på huvudet och han la tillbaka pengen, nu började dom bakom att bli otåliga. Så jag böjde mig över disken och viskade diskret: - en tia blir bra.
Han blev nyans röd i ansiktet och lämnade över guldpengen, jag småflinade lite, tackade för mig och lämnade lokalen. När jag hade gått ca 30-40 meter hörde jag någon som ropade bakom mig.
- Du kompis, vänta vänta
Jag såg att det var mattesnillet som kom springandes, min första tanke var att han skulle spöa mig för att jag flinade åt hans räknekunskaper. Men så var inte fallet, han hade glömt att ge mig min bea och kom nu alltså springandes med den lilla burken.
Det är fan vad jag kallar service!
Mr P
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar