Tror att jag är vuxen nu!

I dag efter jobbet så for jag mot coop. Jag hade med mig våra pantflaskor som vi samlat på oss ända sen början av sommaren, så det var en del. När jag hade matat in alla flaskor kom åter igen det där mycket kniviga moralvalet, ska man trycka på Biståndsknappen dvs skänka pengarna, eller ska man trycka på Pantknappen och där med ta sina pengar i egen ficka. Det är klart att man skulle vilja trycka på den där gröna biståndsknappen, och tro mig det har jag gjort, mer än en gång. Men när jag stod där och velade så blev det plötsligt kö bakom mig, folk stod och suckade högt och detta gjorde mig aningen stressad. Jag tryckte till slut på pantknappen. Men efteråt så ångrade jag mig, kände mig som en usel människa. 58 kr kunde jag väl för i helvete avstå, eller! Jag försökte övertala mig själv att de där organisationerna som ska se till att behövande får våra bidrag brukar ta alltihop själva, ja de roffar åt sig hela slanten. Då kändes det lite bättre faktiskt.

Sen provade jag för första gången att handla med en sån där scanner, gick lite si så där i början. Men efter en liten telefonintroduktion av min mor så flöt det på riktigt bra. Det absolut bästa med hela grejen är ju att man slipper köa bland massa stressade och svettiga människor. Fatta hur många timmar av sitt liv man lägger ner på att stå i kö för föda, no more!
Så jag lämnade fram min scanner och pantkvitto, jag hade även 2 kuponger. Ha, kuponger. Det luktar vuxen Svensson lång väg här tänker ni nu, jo jag håller med. Känns ju faktiskt vuxet när man storhandlar med kuponger etc.

Bloggen heter ju Är jag vuxen nu? och det är just vad jag sitter och funderar över här, är jag vuxen nu? Jag tror fan att jag är det, och då känns namnet på bloggen bara väldigt fel. Bloggen behöver ett nytt namn, jag tror jag vet vad den skall heta och måste nu bara hitta någon frivillig som kan tänkas göra om min banner.

Mr P