För de flesta barn betyder lördagar godis, inget annat utan just bara godis. Min dotter brukar börja prata om godis ungefär en kvart efter att hon vaknat på lördagsmorgon, då börjar kampen för oss föräldrar. Kampen om att det ska ätas mat innan godiset, det är inte det lättaste att förklara för en treåring. Själv har jag alltid varit väldigt förtjust i just godis, man kan säga att jag förr åt godis mest hela tiden. Men när vi fick barn så fick jag börja skärpa till mig, man kan ju inte sitta och trycka i sig och samtidigt säga till barnen att de inte får förns på lördag och efter maten. Men i natt sov minimonstret hos sin mormor och morfar, så nu sitter jag här likt ett barn på lördags eftermiddagen och fullkomligt trycker i mig M&M:s och dricker kaffe. Före maten dessutom! Jag äter det så fort att jag knappt känner någon smak, kunde lika gärna ätit tidningspapper. Äter i sådan hastighet som om jag vore rädd att någon skulle ta det ifrån mig, eller att minimonstret plötsligt ska komma hem, ställa sig i dörröppningen och blänga på mig med arga ögon och fråga vad jag sysslar med. Att äta godis innan maten, det är allvarliga grejer det.
Mr P
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar