Hinken åkte fram

I dag har minimonstret åter börjat på dagis, efter 6 veckors sommarlov. Men nu fick hon börja på nya avdelning, där de "stora" barnen går. Dagisfröknarna ville att man skulle finnas hemma första dagen eftersom det kan bli lite tufft med ny avdelning, nya kompisar, nya fröknar och att komma tillbaka efter 6 veckor. Jag var inte sen med att ta ut en pappadag, tänkte att jag kunde hinna med massa bra grejer medans mini var på dagis. Tji fick jag. Redan imorse när jag gjorde i ordning mini så mådde jag skit, kändes som om jag skulle spy vilken sekund som helst. När jag hade lämnat henne på dagis gick jag hem och åt frukost med sambo och Ellen, sen var det liggläge på soffan som gällde. Jag mådde så pass illa att jag gick till städskrubben för att plocka fram "hinken". Ni vet den där äckliga hinken som enbart tas fram när någon i familjen befarar att de ska spy. Sen låg jag hela dagen i soffan och bara väntade, väntade på att det skulle hända något, vad som helst. Jag spyr hellre någon timma och sen är det bra, ist för att ligga och må skit hela dagen. Men det hände inget och har fortfarande inget hänt, men jag mår fortfarande lite tjyvens. Men hinken har jag ställt tillbaka.

(Men Tea fixade första dágen på nya avdelningen som ingenting.)

Mr P