lördag, augusti 8

Tänk om...

Minstingen i familjen heter Ellen. Hon kan sova precis hur länge som helst, nästan iaf. Men...
Varje gång som jag, minimonstret och sambo ska äta så vaknar hon plötsligt och börjar skrika. Då ska hon själv ha mat och inte om en stund utan genast. Då spelar det absolut ingen roll vad man än försöker sig på, det är tutte hon vill ha och inget annat duger.
Det kvittar om det gäller frukost, lunch, middag eller bara fika hon vaknar direkt, det slår aldrig fel. Jag vet inte om det kanske är så att hon känner hur ljuvligt maten jag lagat luktar, så att hon själv blir akut hungrig. Eller så är det bara för att jävlas med oss helt enkelt.

Missförstå mig inte nu, detta lilla fenomen gör mig inget, det är klart hon skall få mat om hon är hungrig. Men det fascinerar mig. Tänk om alla, även vuxna skulle ha denna egenskap. Tänk er att man sitter på en restaurang och när maten kommer in så börjar det samtidigt välla ut folk från huset rakt över gatan, de kommer in i restaurangen och börjar skrika hysteriskt. Så innan du börjar äta på din oxfilé så måste du mata 5-6 medelålders kvinnor som står där vid bordet med öppen mun. Näe... det skulle ju aldrig funka.


Mr P

Inga kommentarer: