Ta det lite lugnt

Vi bor just nu i ett riktigt Svenssonområde, lägenheter med 95% barnfamiljer. Ute på gården ligger en hyfsat stor lekplats, där det oftast är fullt ös. Jag och min dotter hänger där en hel del men jag börjar tröttna på den där stället. Inte för att gungan är dålig eller att det är fullt med kattbajs i sanden, nä för att jag är sjukt trött på att lyssna på alla mammor som också hänger där. Det enda de gör är att jämföra vad deras barn kan och inte kan,
de typ tävlar med deras barn som spelpjäs. Om ett barn har fått en cykel, ja då blir det helt plötsligt tomt på gården och alla åker till sportaffären och köper cykel till sina barn. Har någon fått en ny Hello Kitty jacka, ja då har alla likadana dagen därpå. Om en familj åker till djurpark, ja då måste även alla andra göra det. Om en familj ska grilla, ja då gör alla andra det också. Om en planterar på balkongen, ja då släpper de allt de håller på med och åker till Plantagen och köper växter.
Om en berättar att hennes unge kan säga pappa, då blir de andra morsorna typ avundsjuka ist för att tycka det är kul. Nästa dag kommer de ut och skryter om att deras barn minsann kan säga både mamma och pappa. Allt verkar vara en jävla tävling, vem kan köpa mest grejer och släppa runt sina barn på mest saker. Själv tror jag att ett barn kräver mycket mindre än vi tror oss veta, de är nöjda om de bara får vara med. Om det så bara är att få vara med och laga mat eller bädda sängen, bara de får vara med. Man behöver inte stressa runt varenda helg bara för att kunna berätta för de andra i sandlådan på måndag hur mycket kul man har hittat på under helgen. Klart de ska få åka och göra roliga saker, men inte jämt för då blir det inget speciellt och de slutar tillslut att uppskatta det. Om man besöker Sveriges alla djurparker innan de fyller 2, vad ska man då ta med dem på i framtiden? Tycker att folk borde ta det lite lugnt med sina barn, inte konstigt att stress och utbrändhet kryper allt längre ner i åldrarna, det är ju vi föräldrar som för över våran äckliga stress på våra barn. Låt dem vara barn så länge det går. De är på dagis en hel vecka och är antagligen i lika stort behov av att varva ner som vi vuxna är efter en hård arbetsvecka.

Nästa gång mammorna i sandlådan frågar vad min dotter"kan" så ska jag säga att hon kan rapa alfabetet och att hon kan fisa på beställning.
Eller så får jag helt enkelt berätta det jag just skrivit här...

Mr P