Har ni nån gång känt ett tvång eller ett otroligt begär till att lukta på saker, fast än ni vet med största sannolikhet att det stinker värre än gymnastiksal?
Jag lider fan av detta syndrom och måste dagligen lukta på riktigt läskiga saker, ex mina egna strumpor som jag jobbat i, cyklat i och slutligen promenerat i. Det kanske låter kul men jag kan lova er att det är svinjobbigt och ibland är det mycket nära att man kräks, ex efter en gammal sur disktrasa eller ett riktigt nasty avlopp på jobbet.
En gång drog jag ut en tand som jag sedan sparade i ex antal år, den var jag med jämna mellanrum tvungen att sniffa på....
Känner nån möjligtviss igen er, har ni samma problem? Eller har jag tom sådan tur att nån av mina läsare är en Fd luktare? isf HJÄLP mig att koma ur det luktberoende....
Eller är jag helt enkelt ensam om att ha detta något udda problem?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Det låter inte så sunt det där. Men jag känner ibland samma begär, det skall erkännas. Har en kompis som ser ganska dåligt, han brukar lukta på allt. Kanske ett samband... ser du dåligt?
Björn
Ja Björn om saningen ska fram så ser jag lite sämre än "normal" svensken.... så jag tycker vi skyller luktfetishen på det...
Skicka en kommentar