Smidig som en elefant

När jag var tonåring och kom i puberteten så blev jag som så många andra väldigt klumpig, jag spillde, gick in i saker och var allmänt burdus. Ordet burdus har min mamma lärt mig, hon kallade mig det från det att jag var runt 12 till ungefär 17.

Det är lite läskigt det där när kroppen växer så man inte har full kontroll på det, man tror att armarna är kortare än vad de egentligen är. Det kan jämföras med valpar när de börjar gå det ser mycket mysko och klumpigt ut, så ser tonårskillar ut.



Det värsta är att det inte har gått över på mig, jag är fortfarande smidig som en elefant. Ska jag hälla upp ett glass med mjölk, ja då spiller jag typ 2 dl på köksbänken.
Jag har även svårt att bedöma avståndet mellan munnen och gaffeln så ibland tippar jag av maten för tidigt, samma sak gäller drycken.
Fan nu låter jag ju som värsta mongot ju..... ja ja.... det är så det är iaf.

Är jag ensam om detta problem, eller finns det fler där ute?



Mr: P